Carro: Vi sparade visst det bästa till sist! Vår sista dag i Chiang Mai spenderade vi ca 1 timme norr om staden på ett enormt djurreservat för elefanter. Det är knappt någon idé att försöka beskriva i ord vår dag med dessa gigantiska och vackra djur men denna upplevelse är samtidigt något man vill dela med andra människor i hopp om att de också ska kunna åka dit någon gång.

Vi blev upphämtade av en minibuss tidigt på morgonen av vår guide som skulle ha hand om vår lilla grupp hela dagen. På vägen dit visade hon en dokumentär som har gjorts för Animal Planet som beskriver hur Lek, en liten thailändsk kvinna men med ett stort hjärta som har vigt sitt liv åt att rädda elefanter som farit illa. Enligt thailändsk tradition har elefanter i årtionden använts inom trädfällningsindustrin där de under slavlika förhållanden har tvingats bära tunga träd m.m. Detta är numera förbjudet i Thailand men majoriteten av de tiotusentals elefanter som användes till detta dog eller dödades innan förbudet drevs igenom. Vi fick på dokumentären bl.a. se en blind elefant vars ägare hade skjutit henne i ögonen upprepade gånger med en slangbella då hon hade vägrat arbeta efter att hon tvingats föda sin unge medan hon släpade tunga stockar uppför ett berg. Hennes unge lämnades kvar att dö. En annan elefant i dokumentären var Hope, den enda vilda elefanten som räddats och som numera bor i parken. Han får ha en bjällra runt halsen så man hör när trubbel är på väg berättade skämtsamt vår guide.

Man hoppas på att Hope ska kunna visa de andra elefanterna hur man klarar sig ute i det vilda sen om det blir aktuellt. Vår guide berättade att de håller på att se över möjligheterna att skaffa sig ännu mera mark så de kan ha en ”vild” del, men för detta krävs det både pengar och tid att utbilda lokalbefolkningen runtomkring så att de förstår att det är elefanternas mark och att de ska lämnas ifred. Även elefanterna måste ju förstås förberedas på att släppas ut på fri fot, eftersom det är en helt främmande värld för dem.

[singlepic id=116 w=420 float=center]

Väl framme i parken fick vi först kliva in i elefanternas kök, och jag har nog aldrig sett så mycket frukt/grönsaker på ett och samma ställe! Vattenmeloner, bananer, majs och annat låg i stora högar i väntan på att bli sorterade till stora plastkorgar som var märkta med varje elefants namn. Elefanterna var så bortskämda att de naturligtvis bara fick sina egna favoriter. Sen sattes vi i arbete helt enkelt. Vi gick ut till elefanterna och sen var det bara att sätta igång att mata! Man tog upp en frukt och så tog elefanten den tveklöst med snabeln ur ens grepp. Till de två ”små” elefantungarna fick man skala bananerna först för skalen hade de inget till övers för.

Matandet av elefanterna manifesterade kärlek vid första tuggan mellan mig, Ville och alla de elefanterna vi fick mata. Vi fick langa frukt till allt från 70-åriga damer och medelålders män till de ”små” elefantungarna där den ena var sju månader och den andra tio. Vi fick även mata en gravid äldre elefant som bara kunde stödja på tre av sina ben, då ena bakfoten var helt deformerad efter hon hade trampat på en landmina.

Efter deras lunch, var det dags for oss att äta. En väldigt stor vegetarisk buffé var uppdukad och vi åt oss ordentligt mätta medan vi såg ut över ”savannen” på alla giganter som knallade omkring. Det var sedan dags att bege sig ner för att svalka sig i floden. Både vi och elefanterna traskade ner och vi blev tilldelade hinkar så vi kunde duscha elefanterna ordentligt. Ett enormt vattenkrig bröt ut och det var ren lycka att få kasta hinkvis med vatten över dessa fantastiska djur som njöt av uppmärksamheten och servicen. Efteråt fick vi gå upp på en sorts balkong och titta på när elefantungarna badade med sina släktingar. Ungarna höll på att dyka och rulla runt och betedde sig som vilka barn som helst som har väntat på att få hoppa i och leka i vattnet!

Dagen avslutades med att vi fick gå ner och klappa elefantungarna och deras stora familj när de var uppe på land igen. Med oss då var även Lek som elefanterna mer än gärna tydde sig till. Vi hade sedan tidigare hört att man kunde komma till parken och volontärarbeta med att bygga upp parken ytterligare och ta hand om elefanterna och detta är något som vi känner att vi verkligen vill göra någon gång framöver! Det kostar 3000 kr att jobba där i en vecka men då ingår det mat, bungalow och förmodligen en hel del oförglömliga stunder med elefanterna kan jag tänka mig. Vi kommer nog önska oss detta i julklapp, så alla våra mammor och pappor där ute är beredda. 😉

[nggallery id=3]